När man är på gång så startar man alltid med start och när man är på G efter ett tag så börjar saker ta form.
Jag tänker bjuda på lite bilder som beskriver de senaste veckorna.
Ibland kan jag tänka mig livet lite som detta ägg. Jag har skalat men inte går det att skära det. Det är fortfarande hårt som sten.
Och jag tror att ibland så är det så med oss människor ibland. När man kommer in lite för långt i livet hos människor så kanske man slår på en extra vägg för att skydda sig själv.
Det är handlar nog lite om girighet ibland, att man inte vill dela med sig av det som man äger, sina erfarenheter och massor mer. Att du som människa är rädd för det som komma skall det där som bara gör så ont att andra ser hos dig.
Jag sitter och tänker lite på hur jag är och kom fram till.
Att när du kommer för nära så låser man ute det som man inte vill erkänna i detta nu. Det behöver inte betyda att du är en människa som inte visar några känslor eller svaga sidor, utan mer kanske att man är mer "restriktiv" mot att visa upp det där som inte riktigt är du.
Vad gör vi år det då?
Jo jag tänker att man får mötas halva vägen var, att man får ge och ta. sammarbeta med varandra för att nå målet.
Här hjälps vi åt att tvätta bilarna, kolla så allt är rätt och lite mer.
Få det där som man vill ha då? Eller kanske att det börjar likna något!
JO efter om och men når man alltid det där som man vill. Det där som man bara vill ha för att man vill ha det.
Detta kan låta flummigt men med mycket sökande så kommer man att uppnå alla sina mål i livet. Även fast de verkar långt borta.
Vi är ju sådana som individer att vi vill ju ha utmaningar, och det blir inte en utmaning om man klarar med det samma det man gör.
Jag tror att utmaningar är som att cykla. När man lär sig hur man vill ha det så bara rullar det på.
Jag tänker ofta på livet som ett cykelhjul, ett hjul som bara snurrar runt och runt tills det inte går mer. Punktering då?
Jo det får man ibland, det är nog gångerna som man måste stanna upp och tänka efter så man är på väg åt rätt håll. Är jag på väg åt rätt håll?
Är du det?
När man funderat och lagat sitt däck då kanske man kan fortsätta åt samma riktning eller bara mot samma mål men inte samma riktning som innan.
Som ett klistermärke på en flaska är vi olika. Vi är helt individuella och unika. Så där som vi är vana vid att vara. Vi är dem vi är och ingen kan ändra på oss.
Den ända som kan ändra är du och enbart du.
Jag har hittat en väg som jag är på väg på. Jag går med stormsteg och jag vet målet men ibland så funderar jag på hur jag ska ta mig dit.
Jag vet hur jag ska göra men problemet är att alla andra som finns omkring mig kanske inte vet hur jag tänker och är beredda att jag ska åt det håller.
Men jag säger bara så här!
Håll er i jag kommer och jag vet vart jag vill!
