NU är konfirmationen avslutad för denna vår och sommarens aktiviter är på planering för full rulle, och snart så vet vi hur höstens konfirmation kommer att se ut! Jag längtar som bara den!
Men nu måste jag nämna lite om hur livet kan vända och hur saker kommer och går.
Jag sitter nu i Sundbyberg för att i morgon (tisdag) åka till kurs med Vision, men hur hamnade jag i Sundbyberg funderade jag på igår kväll när jag landade här!
Att jag möter människor genom klättring som bara är meningen att vara en gång har blivit fler gånger klättring och sedan så har det utvecklats till att jag är nu här och sitter i soffan framför Malou pluggar psykologi och dricker kaffe, och mellan varven så utbyts det livserfarenheter, historier och klättring.
Jag har senaste tiden fått höra mycket positiva saker kring hur jag är som person och framför allt så undrar jag varför jag har så lätt att träffa och prata med nya människor, och svaret på det är att jag är väldigt öppen och lätt att prata med.
Jag tar vara på denna tid innan morgon dagens kurs och njuter av gemenskapen tillsammans med otroligt snälla människor som delar med sig av sin tid och framför allt erfarenheter. Jag trivs här där jag får vara den som jag är.
