Nu efter ca en månad av ungdomar över allt omkring mig så är jag tillbaka med tre unga ledare på Gransnäs ungdomsgård. Platsen där detta just nu skapas några eller många rader.
Den tredje helgen i månaden oktober så satte jag mig med 7 unga ledare i minibussen för att åka up kurs. Gransnäs var målet och lika så "leken" som den kursen hätte. Med 127 ungdomar som var där för att tillsammans utveckla sitt ledarskap för att sedan ta med sig erfarenheterna hem till sin församling och framtida yrken i den här världen.
Idag den 8-10 nov så är ett nytt gäng samlade för att skapa sig sin uppfattning på "Bibeln och beträttelsen" för att också ta med sig det hem på söndag.
Vi i dagens samhälle matas av svårigheter kring allt möjligt och här på just Gransnäs finns det tid för att njuta och lära i sitt eget liv.
Men vad gör arbetet så roligt för mig då?
Det är en fråga som jag brottas med i jobbiga stunder av livet, då det kanske är jobbiga saker som händer lik väl saker som är lätta att acceptera. Jag har dem senaste månaden jobbat otroligt mycket med de unga som jag brukar säga. 13-18 år då. Helgen i oktober här på Gransnäs och sedan helgen efter med konfirmation, sedan temadag med konfirmander om döden och allhelgona. Och nu är jag tillbaka på den rutan som allt började.
Jag inser nu att detta inte kommer bli ett kort inlägg men jag väljer att verkligen beskriva tiden som ung ledare när jag var den. Och just i den tiden som jag också genomgått har jag hittat lyckan med dagens arbete och hur jag vill vara som ledare för de unga vuxna som de också kallas.
Året var 2004 och jag skulle börja åttan. Vid den tiden så var det inte så lätt för mognat hitta en social roll i skolan. Jag hande ca 2,5 år tidigar kommit till Kisa från Linköping. Vi hade gått ett år tillsammans i sjuan och nu var det rekrytering till konfirmation.
Jag själv tyckte att konfirmation var det självklara valet när det kom upp på tapeten. Och där började min resa till den ledare jag är idag.
Efter ett år 2005 så var det dags att börja som ung ledare fadder som det kallades då och jag hakade på efter att min dåvarande pedagog Anders tjatat lite väl mycket på mig. Jag kommer ihåg att han sa "detta ska du göra, det är du bra på". Sålde närmaste åren 05-07 blev det att jobba massor och massor i många grupper av konfirmation och barngrupper. Så klart bredvid skolan som man gjorde under denna tid.
2007 kom det upp en kurs på stiftet för unga ledare med 5 st steg. Lek, kommunikation, självkännedom, Bibeln och sedan friare. De blev ju så klart något man ville göra och min församling hjälpte mig igång. De första stegen gick jag med ungdomar från Åtvidaberg men det är en annan historia. (Människor som verkligen också har format mig)
Dessa olika steg som jag genomgick blev en gedigen grund till hur man är som ledare. Dessa läger var något speciellt många som man träffade träffade man bara på lärgren. Här kan jag erkänna att det funnits många som man skulle hållt mer hårt i människor som man kan sakna idag och människor man mist av olika anledningar.
Erkänna!
Att jag idag varit med på så många av dessa kurser att jag snart kan dem på mina 5 fingrar som man säger. Och att jag tröttnar verkligen inte på det, ju mer jag tänker och drömmer mig bort till andra platser så landar jag åter i arbetet med unga och arbetet med att utveckla människor.
Jag sitter nu kan jag säga 6 år senare på kursen Bibeln där allt började där jag fick min förata kontakt med unga ledare på siftnivå med människor att dela och lära erfarenheter och tankar med, en plats som kommer att finnas i hjärtat.
Jag kan säga här och nu att det ska krävas ganska mycket om jag inte ska fortsätta med arbetet med människor! Jag är nog en otroligt lyckligt lottad människa där man antingen gillar mig eller föraktar mig på något sätt. Det är inte alla som kan gå in i ett rum och får 127 person att sjunga i kör till en gitarr. Kramarna är många från förr och nu människorna är lika så och jag kan inte minnas när jag senast kände att jag inte hade ett socialt sammanhang.
Jag har också sårat och fått betala för det, men jag tror att man inte kommer bort från det' det liksom ingår i konceptet med att var människa.
Säger det bjud på er och framför allt njut av allt gott som kan göras, lär av misstag och framför allt var mogen och att stå för om det blivit fel någon gång och rätta till det. Det vinner du på i längden. Vi brottas med svårigheter och vi vill inte känna att man blir dömd av blickar bakom ryggen.
Håll koll på min instagram efter bilder i helgen. Följ mig gärna användarnamn @zipnet. Så finns det också bildbevis på allt gott som följer efter att man jobbat sig fram till den man är.
Avslutning
9 år tog det att komma hit för mig. Jag är långt från den ledare jag vill vara men framför allt är jag där jag är idag pga det jag gjort hittills i livet.
Kramas med varandra det mår man bra av.
Denna bok får bli kvällens avslut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar